Med Chelsea Girls [1994] förnyade Eileen Myles den självbiografiska romanen som genre, och gjorde stor konst av sitt liv. En oförställd, opolerad, ömsint och inte minst sinnrikt komponerad text genom vilken författaren filtrerar sina livsminnen: Uppväxtens katolska uppfostran, livet med en alkoholiserad far. Den labila ungdomstiden. En tumultartad kamp för överlevnad som poet och som öppet lesbisk i sjuttio- och åttiotalets New York. Myles blixtbelyser den unga kämpande konstnärens liv - alkoholen, drogerna och sexet - och formulerar samtidigt en berättelse om den utforskande kärleken och flykten från de rigida kulturidentiternas fängelse.